Ååh, det åskar!

I går kväll åskade det. Hela himlen lystes upp av blixtrar i olika mönster, höga och låga och raka och slingrande. Vi hade utsikt över hela spektaklet, från lägenheten på tredje våningen där vi satt och tittade på film. Den mest avkopplande söndagskvällen på länge, efter en skön slapp dag på stranden.

Kanske det betyder att vi äntligen får sommar här. Nog för att vädret varit helt okej, 20 plus nästan varje dag och solsken. I lördags var det regnsjukt, så vi åkte till ett shoppingcenter med Maltes bil och spenderade kvällen på lokala biografen. Inte illa det heller.

Föreläsningarna är inne på slutrakan, vilket betyder att vi snart måste börja förbereda oss för de slutliga tenterna. De flesta européer verkar studera som galningar, medan amerikanerna hellre spenderar veckorna på olika fester. Men nästa helg är det dags att resa igen, vart och hur är ännu oklart.

Men jag börjar få nog av det här rummet. Nog av mina rumskamrater som jag sett alltför mycket av. Vi lagade mat tillsammans två kvällar förra veckan, vilket var en kväll för mycket. De går mig på nerverna ibland.

I dag var faktiskt första dagen jag kände en släng av hemlängtan. Kanske var det åskvädret, kanske oljudet från vardagsrummet, kanske känslan av att alla börjar vara lite trötta på det intensiva levandet här. Just nu skulle jag behöva fotmassage, en egen soffa att ligga raklång i, finskt kaffe, ett rent badrum, ett ordentligt sängtäcke, nya kläder (nej, man kan inte klädshoppa i Perth, de förstår sig inte på mode) och en varm kram.

Det jag däremot har är en fin solbränna, världens bästa studievänner, tre bra böcker, en australiensisk stråhatt och inga prestationskrav den här veckan. Så, det kunde vara sämre.

En paus i resandet

En typisk tisdagkväll. Det är kaos i lägenheten, vilket ungefär betyder att vi socialiserar. Jag har en paus i studierna, efter att ha suttit uppe halva natten för att gå igenom ett tusental australienska företag på jakt efter ett scoop för vår journalistkurs. Farah bjuder på glass, Yibing steker plättar, Toms mammas två råttor har invaderat vardagsrummet, musiken ekar från duschrummet.

Det kunde inte vara mer träffande, då Jade Ewens It's My Time tränger genom väggarna:

"I’ve been down, down so long
But those days are gone now
I’ve got the will, I’ve earned the right
To show you it’s my time tonight"

Vädret har svängt. Vi hade över 30 grader i helgen, samma helg som festivalen One movement firades i Perth. Hela Esplanadparken intogs av musik, solsken och glada människor. Jag spenderade lördagen bland folkmassorna, och ägnade söndagen åt att cykla runt staden längs med floden. Mötte familjer på söndagspicknick, båtfolk på väg ut på sjön, tävlingsseglare i sina jollar, flanerande stadsbor och trevliga medcyklister.

Såg mer av staden än jag sett under mina knappt tre månader här. Samtidigt var det skönt med en ledig helg. Det har varit rätt mycket resande på sista tiden. De senaste veckorna har jag spenderat fem härliga dagar i sydvästra hörnet av Australien, två underbara solskensdagar på Rottnest Island och fem heta dagar uppe i Broome.

Broome var ett riktigt äventyr. Så hett att jag sov under stjärnorna, så vackert att jag fyllde min kamera alltför snabbt, så laidback att jag klarade av att ligga på stranden nästan en hel dag med min bok utan att bli rastlös.

Mitt resesällskap anlände på fredagen och då bar det av ut i outbacken. Den riktiga outbacken med krokodiler, heliga aboriginska landskap och olidlig hetta. "Stick ut handen genom bilfönstret och du möts av en hårtorkshetta", beskrev Martin.

Samma kväll då vi återvände till Perth var det 14 grader i staden. Men det är, tack och lov, historia. Jag saknar inte snön därhemma, inte just nu i alla fall.

Utöver resandet har vi har fullt upp med skolprojekt, utställningar, middagar, vardagsgöranden och annat sådant som man gör när man njuter av livet.

... och äventyr!

Tre veckor efter första studielovet belönades vi med en "ledig" vecka till. Alla flitiga studerande ägnar sig åt att studera, medan alla flitiga äventyrare ägnar sig åt att äventyra. Endel försöker göra båda samtidigt.

Det här är Malte och hans 4WD, som förde oss runt hela Australiens sydvästra udde under fem fina dagar.

Via Bunbury, till Margaret River, Augusta, Pemberton, Denmark och Albany.

Vi simmade i de största vågorna någonsin.

... och klättrade i grottor och träd.

Ett stort land har stora träd.

... och träd som är över 60 meter höga (dem kan man promenera över).

En dag blev vi blöta, men å andra sidan hittade vi den mest galna 4WD-vägen över helt fantastiska sanddyner.

Nere vid västra Australiens sydligaste udde var det blåsigt. Fortsättning följer, måste resa till Broome häremellan.

Vardag ...

Det har slutat regna! Oktober ser ut att bli början på det som snart kan kallas australiensisk sommar.

Vi har en ny espressomaskin i vår lägenhet.


Har varit kulturell och besökt WA:s museum.


Hälsat på hajar (fler bilder i fotoalbumet).

Sett solen och regnbågen i Fremantle.



... och alltid återvänt hem.