Vilse i mörkret

Först var det bara mörkt, och regnigt. Mitt namn fanns inte på några listor och allt var fel. Blev inkvarterad i ett kallt rum i studentbyns antagligen mest smutsiga och kaotiska lägenhet. Efter 37 timmars resande känns allt bara eländigt.

Men okej, mitt i natten finns inga alternativ. Jag dricker en kopp te med Fara, får svar på en bråkdel av alla tusentals frågor och lyckas bädda en provisorisk säng. Det sista jag gör innan läggdags är att skriva en kort inköpslista:

- Köp rengöringsmedel
- Disktrasor
- Ordentligt toalettpapper
- En varm filt

Det är iskallt om nätterna och värmemaskinen i rummet måste manuellt sättas på varje timme. Vaknar av att det är iskallt, somnar om, hör röster i köket, somnar om. Sätter på värmaren, somnar om. Lägger en tröja över fötterna. Somnar om. Ser att det är ljust utanför fönstret. Somnar om.

Vaknar 20 timmar senare, i kolmörker. Tom (från Australien) och Ed (från USA) är vakna. Det finns en bensinstation som är öppen 24/7, någon kilometer från campus. Jag lyckas orientera mig fram i mörkret, köper något att äta och börjar huttrande gå tillbaka. Tar vägen via uni. Campuset är stort, jättestort. En timme senare passerar jag en skylt med "se upp för kor", några okända djur springer runt i mörkret.

Till slut stannar jag i en mörk rondell och snörvlar av kyla. Har ingen aning om var jag är. Står där tills en securitybil kommer körande en kvart senare. Säkerhetsvakten är snäll, förklarar att jag är låångt från studentbyn men erbjuder vänligt skjuts tillbaka. Det är härligt varmt i bilen.

Väl tillbaka i svinstian känns det ännu mer dystert. Går och lägger mig. Sover 12 timmar. Vaknar av att det är ljust ute och bestämmer mig för att ge det här landet en chans.

Stiger upp, dricker kaffe med de andra och går ut i solljuset. Det är varmt och härligt! Underbart vackert! Promenerar en lång stund, går till butiken och köper rengöringsmedel och återvänder till lägenheten och desinficerar hela rummet. Nu känns det bättre! Kan bara bli bättre.